Lilla Liesel blir skickad till en fosterfamilj tillsammans med sin lillebror, men på tåget dit dör han. När han begravts hittar Liesel en bok på kyrkogården som hon stjäler. I fosterfamiljen lär pappan henne sedan att läsa och hon får nu veta att boken hon fått tag på är dödgrävarens handbok. Efter denna bok följer fler bokstölder. Både från borgmästarens bibliotek och från nazisternas bokbål. Den absolut starkaste delen i boken är när bomberna faller över staden och Liesels familj gömmer sig i ett skyddsrum med sina grannar. Alla är ledsna och orolig men Liesel sitter där och läser högt och till slut lyssnar alla på hennes lilla röst istället för bombningarna och glömmer helt bort tid och rum. Helt plötsligt säger någon att bomberna slutat falla och en man svara att de måste få höra klart kapitlet innan de går ur skyddsrummet. Denna lilla flicka lyckades lugna ner alla med sin bok. Fantastiskt! En annan sak som jag älskar med denna boken är att berättaren är ingen mindre än döden, vilket gör det extra intressant. Kommer nog snart läsa om den igen!