Originaltitel: Det som er mitt

Författare: Anne Holt

Land: Norge

Sidor: 380

År: 2001

Baksidestext:

I ett kallt källarrum någonstans i Norge sitter nioåriga Emelie inlåst. Hon vet inte var hon är eller vad hon gör där. Inte heller vem mannen är som kommer med mat och vatten.

Men instinktivt vet hon att hon måste vara snäll mot mannen. Annars kan det gå för henne som för Kim, pojken som var här men som försvann och aldrig kom tillbaka.

Under tiden sprider sig skräcken i hela Norge. Allt tyder på att kidnapparen noga valt ut sina offer. Men varför just Emelie och Kim? Två barn från olika delar av Oslo, från familjer som aldrig förut hört talas om varandra?

Yngvar Stubø, kommissarie vid norska rikskrim, står lika maktlös som alla andra. Men han beslutar sig för att pröva en annorlunda väg. Han söker upp Inger Johanne Vik, psykolog och jurist med ett förflutet inom amerikanska FBI.

Inger Johanne vill först inte hjälpa honom. Men när man hittar ett barnlik ändrar hon sig. Det är femårige Kim. Vid kroppen har mördaren lämnat ett meddelande: Du fick som du förtjänar.

Och i det kvava källarrummet har Emelie fått sällskap av ännu ett barn…

Omdöme:

Det är alltid lite extra läskigt att läsa deckare där det handlar om mord på barn. Barn och djur är alltid känsligt tycker jag. När jag började läsa denna bok tyckte jag att den var otroligt spännande och hade svårt att lägga ifrån mig den på kvällen för att sova.

Tyvärr så började jag lyssna på en ljudbok dagen därpå, Askungar av Kristina Ohlsson, som var väldigt lik denna bok. Även den handlar om barn som kidnappas av någon sjuk man och mördas. Att läsa två så snarlika böcker samtidigt var ingen höjdare då jag flera gånger blandade ihop dem. Jag måste också säga att den andra boken var snäppet bättre enligt mig, vilket gjorde att denna inte uppskattades lika mycket som den annars hade gjort.

Men boken är absolut läsvärd och jag kan förstå varför Anne Holt har blivit så hyllad för sina böcker!

Originaltitel: Sameland

Författare: Magne Hovden

Land: Norge                     

Sidor: 247

År: 2010

Baksidestext:

Welcome to Sameland! Live like a same!

Leif och Roy jobbar på posten i Kirkenes i Nordnorge. De är två riktiga ”losers” med lika stor förkärlek för potatischips och varmkorv som orealistiska drömmar om ett annat och mycket bättre liv.

En dag får de en lysande idé: varför inte skapa ett slags nordnorskt Disneyland? Men i stället för sagodjur, slott och prinsessor skulle de kunna visa upp renar, kåtor och samer och kalla stället Sameland och locka dit massor av täta, japanska turister.

Övertygande om det genialiska i sin idé sätter de glada i hågen igång med att förverkliga den, utrustade med renskinn, rysk smuggelsprit i vilken de tillsatt enbär och karamellfärg, samt en stor portion naiv optimism.

Men allt går inte som planerat. Hämndlystna finnar, en temperamentsfull ryss vodkakran, en flaggstångssågande samehatare, nåjden Fredrik som gillar att klä sig i klänning och en kollega som planerar att råna en värdetransport finns bland de människor som Roy och Leif möter på sin väg mot målet.

Omdöme:

Denna bok gick jag förbi bland nyheterna på biblioteket och jag var bara tvungen att låna hem den efter att ha läst vad den handlar om. Tyvärr tog det inte många sidor innan jag kände mig besviken. Boken är nämligen väldigt spretig vilket gör att det känns som att man inte får följa någon karaktär tillräckligt egentligen. Sameland känns tidigt som ett misslyckat projekt som jag förstår inte kommer fungera, vilket gör att jag hoppas att det kommer bli väldigt underhållande, men inte det heller.

Vissa delar av boken är ändå lite underhållande och det var skönt att läsa om något jag inte läst tidigare. En svag trea ger jag ändå boken, men kanske inte är någon som jag skulle rekommendera.

Originaltitel: Ja till Liv! – Liv Strömquists ABC

Författare: Liv Strömquist

Land: Sverige

Sidor: 140

År: 2011

Baksidestext:

Ja till Liv! är en ABC-bok som ser ut som en LSD-karta. Från A till Ö diskuterar hon olika ämnen, allt från kristdemokratiska barn och nazisttjejer, till nördar och queerposörer i en skruvad skolbok, fylld med politisk satir, pedagogisk plakatpolitik och svaret på frågor som: Hur dog moderaterna ut? Varför är varje hallåa på TV4 förbunden att bli ihop med Niklas Strömstedt? Och vad tillför Robert Gustafsson till evolutionsteorin? Ja till Liv! innehåller flera av Liv Strömquists allra mest älskade serier, som aldrig tidigare varit utgivna i bokform, till exempel ”Kulturtanter”, ”Tolv tröttsamma typer”, ”Månadens manshora” och ”Tjejkväll i tredje riket”.

Omdöme:

Serieroman, det kändes inte riktigt som min grej, även om jag bara hört lovord om denna bok. När det nu blev månadens bok på bokcirkelonline fick jag ändå tillfälle att faktiskt läsa den. Och vilken tur det var! Tänk vad jag annars hade gått miste om!

Jag satte mig ute på altanen och började läsa boken men fick gå in efter bara 3-4 sidor eftersom jag skrattade så mycket och jag inte ville att grannarna skulle tro att jag blivit tokig. Jag sprang in, hämtade mina post-it-lappar och började lappa de sidor som var extra bra och som jag kände att jag ville visa mina vänner eller min pojkvän. Och vad lappar det blev! Det värsta är ju att det är en biblioteksbok så jag har nu beställt min egen bok och ska flytta över lapparna dit.

Det som är så kul med boken är hur Liv Strömquist ställer allt till sin spets och driver med allt som är sjukt i samhället och alla de som kanske inte alltid agerar/agerat på det klokaste sätt. Mina två favoriter är ”A – arbetslinjen” som talar om de moderata urmänniskorna och att ”arbete” enligt dem inte var ”uppgifter som behövde göras” utan istället ”uppgifter som någon med pengar kan betala för”, och ”B – barn” som handlar om att alla barn är kristdemokrater.

Jag kan starkt rekommendera denna fantastiskt roliga bok som verkligen får en att tänka till mitt i allt skrattande.

Originaltitel: On the road

Författare: Jack Kerouac

Land: USA

Sidor: 374

År: 1957

Baksidestext:

En ung och oskyldig Sal Paradise följer med den smått galne Dean Mariarty på en hisnande resa fram och tillbaka över USA. I en hedonistisk jakt på frigörelse och förverkligande genom sex, droger och jazz testar de gränserna för den amerikanska drömmen.

På väg, som är en lysande blandning av fiktion och självbiografi, kom att definiera beatgenerationen och blev snabbt en modern klassiker.

Omdöme:

Det finns böcker som man går och tänker på att man ska läsa i flera år men ändå blir det aldrig av. Så har det varit för mig med denna bok. I flera år har jag haft Ulf Lundells bok Jack stående i bokhyllan, men när jag fick höra att namnet kommer av Jack Kerouac och att han hittat inspiration hos honom ville jag så klart läsa På väg först.

Nu när filmen har börjat visas på bio och en kompis ville se den bestämde jag mig för att nu är det dags och det blev den andra boken som fick följa med till Spanien.

Mina känslor för denna bok nu när jag läst den är väldigt splittrade. Egentligen så tycker jag att boken inte har någon vidare handling och inte ger mig någonting, men nu när det har gått ett par dagar kan jag uppskatta den mer. Det som jag gillade mest med boken är språket som är otroligt medryckande och härligt. Karaktärerna är beskrivna på ett sätt som gör att det känns som att jag känner dem allesammans och miljöerna känns efteråt som om jag själv har upplevt dem. Detta gör att det inte spelar så stor roll att handlingen inte fastnar hos mig.

För en gångs skull kan jag faktiskt tycka att filmen är en aning bättre än boken, för jag har faktiskt redan hunnit springa iväg och se den på Grand. En hel del av handlingen var snedvriden i jämförelse med boken, men jag tror ändå att jag uppskattade filmen lite mer.

Originaltitel: Hypnotisören

Författare: Lars Kepler

Land: Sverige

Sidor: 572

År: 2009

Baksidestext:

I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen. Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.

Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.

Därmed bryter Erik Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig mer hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.

Omdöme:

Äntligen har jag läst denna omtalade bok som jag bara hört bra ord om. Anledningen till att jag väntat är att många har sagt att den är så otäck så att de inte klarat av att läsa den när de varit ensamma. Nu när vi har varit i Spanien en vecka passade jag därför på att läsa boken i solen med alla vännerna runt omkring.

För er som själva inte vet om ni vågar läsa den så kan jag säga att det tror jag att ni gör för själv förstod jag inte vad det var som skrämde alla. Visst, det är lite skrämmande och blodiga beskrivningar här och var men inte mer än i någon annan deckare egentligen.

Däremot tycker jag att boken var väldigt spännande och bra! Jag fängslades verkligen av berättelsen och läste fort ut den trots det stora antalet sidor. Det var ett tag ganska så tidigt i boken som jag kände att den borde vara slut för allt har redan kommit fram, men då plockades en annan handling upp som var minst lika spännande som början. Blev otroligt sugen på att läsa Paganinikontraktet och Eldvittnet nu och snart kommer också Hypnotisören på bio och självklart kommer jag se den!

Originaltitel: Sankta Psyko

Författare: Johan Theorin

Land: Sverige

Sidor: - (ljudbok)

År: 2011

Baksidestext:

Johan Theorin byter spelplats: från ett vindpinat öländskt alvar tar han med oss till en mellanstor stad någonstans på västkusten.

Dit anländer Jan Hauger för att söka tjänst som förskolepedagog. Men Gläntan är inte som alla andra dagis. Det ligger i anslutning till Sankta Patricia – med öknamnet Sankta Psyko – ett säkerhetsklassat sjukhus där psykiskt störda våldsbrottslingar vårdas. Gläntan är Sankta Patricias egen förskola, där patienternas barn vistas för att under övervakning få träffa sina föräldrar.

Jan är en duktig pedagog, men han har också hemligheter. Som varför han ville ha just tjänsten på Sankta Psyko. Och som vad som egentligen hände för nio år sedan när lille William försvann från det dagis där Jan arbetade då…

Omdöme:

Det händer knappt aldrig att jag lyssnar på ljudböcker men just den här boken hittade jag bara som ljudbok på biblioteket och därför fick det bli så. Åh så smidigt det var! Jag lade in den på mobilen och sen kunde jag sitta och lyssna på boken under två dagar både när jag jobbade och till och från jobbet.

Jag har inte läst något av Theorin tidigare, men efter att ha lyssnat på denna bok kanske jag borde göra det. Boken var nämligen riktigt spännande och lite klurig så att man inte skulle veta vad som hade hänt eller vad som skulle komma att hända. Han fick mig att hela tiden vilja veta mer.

Boken är en aning skrämmande och obehaglig, vilket gör den extra bra. Det enda som drar ner betyget en aning är att slutet kändes väldigt avhugget och jag hade velat veta mer, men jag vet att väldigt många uppskattar att själva få fundera på det. Kan hur som helst starkt rekommendera denna bok!

Originaltitel: Underdog

Författare: Markus Zusak

Land: Australien

Sidor: 128

År: 1999

Baksidestext:

Pojkar är som vargar – ylande, smutsiga och ständigt beredda att bita, skälla och dräglande tigga om en chans att få visa upp sig…

Bröderna Cameron och Ruben Wolfe är två ylande vargar, två förlorare som alltid slår i underläge. I Knockout berättar Cameron om några månader av deras liv. Inte för att det hände något särskilt. Bara deras försök att bli något bättre. Cameron drömmer, blir förälskad och går några boxningsmatcher på bakgården. Och plötsligt inser han att han kanske inte är en förlorare… utan en fighter.

Omdöme:

I denna bok, precis som i Boktjuven, använder Markus Zusak ett språk som fängslar mig från första början. Jag kan inte riktigt beskriva vad det är men det känns så lättsamt och som att det är skrivet med glimten i ögat. Däremot tyckte jag tyvärr inte att handlingen i denna bok var speciellt fängslande, utan tvärtemot ganska tråkig och händelselös.

Boktjuven gick direkt in på listan över mina favoriter, vilket kan göra att jag förväntar mig för mycket av Zusak. Denna bok var inte mer än okej enligt mig.

Originaltitel: 84, Charing Cross Road

Författare: Helene Hanff

Land: USA

Sidor: 97

År: 1970

Baksidestext:

1949 skriver Helene Hanff sin första beställning till antikvariatet på 84, Charing Cross Road i London. Det är början till en livslång vänskap med dem som arbetar där. Boken är en kärleksförklaring till böcker och bokhandel som också blivit film.

Omdöme:

Till bokcirkelns tema på brevromaner läste vi, som jag sagt i ett tidigare inlägg, Pappa Långben. Den bok jag själv nominerade var Brev till en bokhandel, som jag tyckte lät fantastisk när jag läste om den. Bokens författare skrev själv ett brev till en bokhandel i London 1949 och ville beställa ett par böcker vilket senare ledde till många brev fram och tillbaka mellan Helene och de som arbetade i bokhandeln.

Jag tycker det är oerhört fascinerande hur hon, utan att känna dessa personer, kunde bli så personlig emot dem, och samma sak från deras håll. Vid jul och påsk och andra högtider skickar hon både skinka, ägg och nylonstrumpor m.m. till arbetarna och deras familjer. Detta enbart för att hon har sett hur eländigt det är i London i och med ransoneringen av mat.

Tyvärr hjälper inte denna fascination jag känner så långt. Boken känns väldigt gammal, äldre än den faktiskt är, och breven känns formella och uppstyltade. Inte så man skulle tänka sig att de skulle vara efter att bara ha hört handlingen. Språket i deras brev är helt enkelt för långtråkigt och segt för min stil, men jag gillar handlingen. Eftersom boken har gjorts till film ska jag försöka se den, för i just det här fallet kan jag tro att filmen är bättre än boken.