Läsutmaning: Slutföra serier
I min bokhylla har jag en hel del olästa böcker och flera av dem är delar av hela serier där jag bara hunnit läsa en eller två böcker än så länge. Jag vill väldigt gärna läsa dessa böcker, men alltid är det någon ny som tränger sig emellan. Igår hittade jag till
Nellons bokblogg och där har hon en utmaning som går ut på att
avsluta minst två serier. Självklart antar jag utmaningen! När jag kikade igenom bokhyllan såg jag att jag skulle kunna välja 5-6 serier men utmaningen är minst två, och jag vill inte ställa för höga krav på mig själv, och väljer därför tre serier. (Om jag hinner någon av de övriga är det bara plus!)
De serier som jag har valt att läsa klart är:
Sandhamnsserien av Viveca Sten
(Första boken är läst)
House of night av P.C. Cast & Kristin Cast
(Första och andra boken är läst)
Fallen av Lauren Kate
(Första boken är läst)
Hål i huvudet
Originaltitel: Hål i huvudet
Författare: Jenny Jägerfeld
Land: Sverige
Sidor: 303
År: 2006
Baksidestext:
Till Minou:
Hej Minou. Jag börjar rakt av. Okej. Det är ej grej jag måste tala om, eller berätta… eh för dig… erhum (Ljudlig harkling). Jo, okej det är så här, försök och lyssna nu, utan att… utan att slå sönder nåt eller så (torrt skratt). Jag vet att du kommer tycka att jag ör feg för att jag spelar in det här på band och det kan du gott få tycka. Eller visst, det är fegt, jag kan se det (drar in rök). I alla fall (skrammel), vi har haft bra år. Eller bra… jo, bra ändå. Men nu, ja, jag känner mig inte som jag gjorde förut.
Minou är tjugotre år och har blivit dumpad av sin kille – via ett kassettband! Det känns som om hon har ett hål i huvudet där hennes lugn och förnuft långsamt sipprar ut, och ondskefulla tankar obehindrat tar sig in. Förvirrad, olycklig och trött på sig själv drar Minou till Spanien för att få perspektiv på livet och börja om på nytt. För det är väl så man gör?
Omdöme:
Texten på baksidan på denna bok gjorde att jag förväntade mig en intressant och underhållande ungdomsbok. Att pojkvännen Isak gör slut vis kassettband på 2000-talet, och inte via mail, sms eller facebook och liknande, är underhållande bara det. Boken börjar precis som jag hade hoppats på där en förbannad Minou lyssnar på kassetten och samtidigt som hon blir arg blir hon naturligtvis ledsen.
Ganska snart i handlingen åker Minou iväg till Spanien och där tycker jag att boken faller. Det är inte mycket intressant som händer och allt känns så orealistiskt. Hon bor på hotell i Spanien i flera månader på bara ett studiemedel och gör egentligen inget vettigt. Det är snarare de personer hon möter på sin resa som är intressanta, och då tänker jag på hunden Boso med ägare, ”Satan”, och DJ-kompisen Bianca. Men Minou själv förstör både dessa andra karaktärer och handlingen i sig.
Det tog tyvärr mycket ork för att ens ta mig igenom denna bok. Ingen som jag kan rekommendera med andra ord. Jag hoppas att Jenny Jägerfelds andra bok Här ligger jag och blöder är bättre, för den står också oläst här hemma i bokhyllan.
Dagen efter...
Idag har jag haft en sådan där "dagen efter"-dag. Ett tag hade jag det ofta, men nu var det längesedan sist och därför hade jag helt glömt av hur jag kan bli. De flesta har "dagen efter fest"-dagar, jag har "dagen efter konsert"-dagar. Vad betyder det då?
Jo, om jag har varit på en konsert som jag verkligen tyckt om och som gjort mig glad och lycklig, eller om det hänt något speciellt på konserten, då kan jag vara uppspelt i flera timmar efteråt och drömma mig tillbaka till detta ögonblick för att uppleva vissa sekvenser om och om igen. Dagen efter konserten blir jag helt tom och undrar om jag ens varit med om detta eller om det bara varit en underbar dröm. Jag försöker tänka bort det och nöja mig med känslan att ja, jag hade en riktigt rolig kväll igår. Tyvärr är detta svårt och istället vill jag uppleva det igen.
Jag vill bara sätta mig på en buss eller tåget eller i en bil och åka till nästa konsert de ska ha för att få uppleva det ännu en gång. Det brukar ta en dag, kanske någon mer i vissa fall, tills jag släppt denna känsla och tomheten försvinner. Hör själv hur konstigt och sjukt det låter, men så fungerar jag haha! Imorgon kommer jag nog redan ha glömt det för då ska jag ta mig till Kastrup och hoppa på flyget till Moskva för att tillbringa ett par dagar med min älskling. Det kommer bli underbart!
NKOTBSB
Igår var jag på konsert på Malmö Arena. Det var NKOTBSB tour som äntligen kommit till Sverige! För er som inte hört det, New kids on the block och Backstreet boys har slagit sig samman för en turné och det kändes verkligen som once in a life time moment som jag absolut inte ville missa.
New kids on the block kan jag inte påstå att jag har speciellt bra koll på. De är ett par år för gamla för mig. Jag kan 2-3 av deras låtar. När jag var 12-13 år brukade jag få en massa kläder från min mormors arbetskamrats dotter som hon hade växt ur. Jag älskade det varje gång för det var bara en massa fina märkeskläder som knappt såg använda ut! I en av dessa påsar låg en t-shirt med just New kids on the block och jag hade ingen aning om vilka de var. Något år senare spelade jag och två kompisar in en skräckfilm där min karaktär skulle ligga mördad i ett badkar med en massa teaterblod. I filmen använder jag denna t-shirt som blev helt förstörd av "blodet". Det är mitt enda minne med denna grupp haha ;)
Backstreet boys å andra sidan blev jag förälskad i första gången jag hörde deras låt på en samlingsskiva jag hade köpt och jag gick och lyssnade på låten om och om igen i min freestyle. Bara det liksom! Snabbt fylldes väggarna med planscher från golv till tak, alla tidningar där de fanns med köptes och varje måndagskväll satt jag som klistrad framför Voxpop för att se om någon ny video skulle visas eller kanske bara en liten nyhet. Varenda skolarbete där det var fritt val gjordes om denna grupp. Jag var så kär i dem! Tyvärr tyckte mina föräldrar att jag var för ung för att gå på deras konserter så jag fick köpa livekonserter på VHS att titta på och drömma mig bort. När jag var 19 år kom de till Sverige igen och jag ringde min kompis som kom upp till mig i Linköping, som jag då bodde i, och vi körde sedan upp till Stockholm för att se dem i Globen. Kommer aldrig glömma denna lycka! Efter det har jag hunnit se dem ytterligare en gång. Jag skulle inte säga att de är mitt favoritband idag då min musiksmak ändrats något, men gammal kärlek rostar aldrig och de betyder fortfarande otroligt mycket för mig!
Konserten igår, den var helt fantastisk! De levererade verkligen och det var full fart från början till slut. Både jag och alla runt omkring blev som tonåringar igen och skrek och försökte nå fram till dem när de kom nära. Skillnaden från konserterna för 10 år sedan och igår är att fansen ändå är äldre och vet vart gränserna går, vilket gjorde att de vågade ta sig ut i publiken och tog till och med med sig några fans upp på scenen. Jag fick möjlighet att röra vid både Brian och AJ från Backstreet boys samt Donnie från New kids när de gick runt ute hos publiken. Senare fick jag chansen att ta både AJ och Jordan i handen. Trots att jag inte lyssnar på dem så mycket längre så kom alla minnen och känslor tillbaka så jag ska inte dölja att några tårar trängde sig fram hur fjantigt det än låter! Jag var så otroligt lycklig och efter konsertens slut kände jag mig så uppspelt så att jag inte kunde somna förrän långt fram på småtimmarna.
De kan sjunga fortfarande och de kan dansa. Publiken skriker, gråter och sträcker sig efter dem fortfarande, även om det är något färre antal i publiken än för tio år sedan. De sviker inte sina fans, och fansen sviker inte dem. Hela situationen och stämningen gör det till en fantastisk konsertupplevelse och jag längtar så efter att de ska komma tillbaka och göra en ny spelning i Sverige, för jag kommer absolut vara på plats igen!
Tänkte bjuda på ett litet bildregn för er som är intresserade!
Weekend med mig själv!
I januari skrev jag här på bloggen att jag har ett nyårslöfte i år som handlar om att ta hand om mig själv. (Det inlägget hittar ni
här.) Det är inte bara alla andra som är viktiga. Jag är viktig också och jag måste ta hand om mig själv någon gång ibland! Det är ett löfte jag planerar att hålla och har tagit ett jättekliv i rätt riktning denna helg!
Sedan förra sommaren ungefär har jag drömt om att sätta mig på tåget, åka till någon stad där jag inte har någon av mina närmaste vänner, ta in på hotell och bara njuta. Jag tror att många, kanske även jag själv, såg detta som en fixidé och något jag bara pratar om. För en månad sedan bestämde jag mig för att nu är det dags! Jag planerade in ett par semesterdagar från jobbet och bokade tågresa och hotell.
I fredags var det dags att åka iväg. Jag körde ner till Småland och lämnade Ninja hos mina föräldrar och sov där en natt för att morgonen efter köra ner bilen till Halmstad och till stugan. Därifrån tog jag sedan en taxi till stationen och hoppade på tåget till Malmö.
Redan från första minuten på tåget visste jag att detta skulle bli en bra resa. Jag hamnade i en vagn med ca 20 glada Göteborgare som pratade på för fullt. Jag gissar att de var på väg till en svensexa eller liknande. Jag trodde inte i mitt liv att det fanns sådana människor. Jag var så fascinerad och satt där bredvid och smålog för mig själv under hela resan när jag hörde deras diskussioner med denna härliga dialekt!
Väl framme i Malmö var det mulet och grått och jag gick iväg till hotellet på en gång. Hade bokat rum två nätter på Elite Savoy mitt emot Centralstationen. Rummet var fantastiskt fint och luktade fortfarande en aning målarfärg. Tydligen ska varje rum på hotellet vara unikt inrett.
Jag varade inte där länge utan sprang genast ut på stan. Hade nämligen hört att det ska finnas en chokladbutik och att de bara hade öppet på lördagen och en timme från det att jag kom fram så jag fick skynda mig för att hinna. De hade en otroligt mysig liten butik där en del var café och i en del av rummet hade de utställningsmontrar. Sedan fanns det naturligtvis en massa choklad att köpa med sig. För mig blev det två påsar med chokladte. En med choklad-chili och en med after eight. Köpte också en liten ask med 8 finfina praliner.
Efteråt vandrade jag runt lite. Var vid Mölletorget och Folkets Park en snabbis, hamnade sedan vid Triangeln och gick i affärer utan några resultat. Bestämde mig sedan för att gå på bio på kvällen eftersom vädret inte tillät till att vara ute. Innan den startade gick jag och satte mig på Pizza Hut och beställde in både förrätt och huvudrätt samt vin och bara njöt.
Filmen jag såg var Dark Shadows av Tim Burton och med Johnny Depp i huvudrollen. Tyvärr en besvikelse, men det blev en lugn och skön första kväll i Malmö.
Dagen efter var det betydligt finare väder så jag vandrade runt och hittade ett köpcentrum där jag handlade en massa. Tre par byxor, tre toppar och tre par skor rikare kände jag mig nöjd och vandrade iväg till Lilla Torg där jag beställde in en god ceasarsallad och ett glas vin och bara njöt av solen. För att slippa gå därifrån blev det ytterligare ett glas vin och en glass. Kände verkligen att jag njöt av livet. På kvällen var det dags för konsert men det skriver jag ett eget inlägg om snart...
Klassikersommar
Hos
Lyrans noblesser är det dags för en utmaning som sträcker sig över sommaren och som går ut på att läsa 2-3 klassiker. Självklart är jag med på denna utmaning! Detta passar ju utmärkt då jag har flera olästa klassiker i bokhyllan som inte är lästa och eftersom det som såg dåligt ut i min första kvartalsrapport var just läsning av hyllvärmare. Jag har kollat igenom mina bokhyllor och plockat fram ett par alternativ. Har inte bestämt vilka det blir ännu. Får se vad jag är sugen på och hur många jag hinner med. Den enda jag är säker på att läsa ännu är
Röda rummet av
August Strindberg.
Andra böcker som är starka kandidater är:
- Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg
- Utvandrarna av Vilhelm Moberg
- Jane Eyre av Charlotte Brontë
- Jorden runt på 80 dagar av Jules Vernes
- Skattkammarön av Robert Luis Stevenson
- Sherlock Holmes av Sir Arthur Conan Doyle
Någon av dessa ni rekommenderar framför någon annan?
Matchad
Originaltitel: Matched
Författare: Ally Condie
Land: USA
Sidor: 350
År: 2010
Baksidestext:
De bestämmer allt. Vem du ska ÄLSKA. Var du ska ARBETA. När du ska DÖ.
Vad händer om du blir kär i någon annan, i någon förbjuden, i någon som inte är din utvalda? När det rätta och det sanna ställs mot varandra – och du måste välja.
Omdöme:
Den här boken började så otroligt spännande och jag var helt fast i handlingen om Samfundet som bestämmer och styr över allting. Till och med när man ska dö bestämmer de. Tyvärr så blev jag ganska snart förbannad på boken och ville knappt fortsätta läsa den. Inte för att handlingen om Samfundet inte var spännande utan för att jag irriterade mig på huvudpersonen Cassia. Det kändes som om hennes matchning (den hon blir utvald att leva tillsammans med) var perfekt, vilket hon också tyckte från början. Men bara för att hon får se ett fotografi i ett par sekunder slås allt detta undan och hon blir otroligt jobbig enligt mig.
Boken har en otroligt bra story, men eftersom den blir en klyschig kärlekshistoria som tog uppmärksamheten från det som var intressant, måste jag säga att jag blev oerhört besviken. Men, en otroligt bra början så därför får den inte lägre betyg.
