Ju fortare jag går, desto mindre är jag

Originaltitel: Jo fortere jeg går, jo mindre er jeg

Författare: Kjersti Annesdatter Skomsvold

Land: Norge

Sidor: 140

År: 2009


Baksidestext: Mathea umgås inte med andra människor. Det har hon aldrig gjort. Bara med Epsilon. Vad hon längtade efter att han skulle gå i pension! Nu finns det inte mycket kvar att längta efter förutom sylt. Mathea får inte upp locket på syltburken, och Epsilon är inte till någon hjälp. Hon går till butiken, köper en ny burk och tänker att hon ska be pojken i kassan att lätta på locket, hela vägen fram till kassan tänker hon det, men sen vågar hon inte. När hon ställer sin oöppnade burk bland de andra i skafferiet känner hon att det är dags för en förändring, dags för henne att våga. Hon måste göra ett avtryck i världen innan hon lämnar den för gott!


Omdöme: Jag gillar inte att bli besviken när jag läser en bok. Speciellt när jag inte haft några som helst förväntningar från början. Detta var en bokcirkelsbok för januari då temat var nordisk litteratur och jag hade inte hört talas om boken tidigare.

Visst, jag tycker synd om Mathea för att hon ska behöva känna sig så ensam, men jag har svårt för att fastna för både henne och den här boken. Det känns som om meningen är att jag ska tycka synd om henne, och det gör jag vissa stunder, men samtidigt har hon alltid velat vara lite för sig själv och har varit ganska nöjd med tillvaron. Det är nu den sista tiden som hon börjat längta efter mer sällskap, men samtidgt verkar hon inte speciellt öppen för det då hon nästan springer ifrån alla som verkar vilja prata med henne.

SPOILER!!!

Jag kan tänka mig att hon extra mycket längtar efter ett lite mer socialt liv nu när hon inte har Epsilon längre, men jag tror att hon hade nöjt sig med en ny person i sitt liv. Det behöver inte vara många olika. En sak jag inte kunde förstå var vad som egentligen hände med Epsilon. Dog han? Eller lämnade han Mathea efter alla dessa år för att flytta ihop med granntanten? Det kändes lite oklart där i slutet.

 

Trots att jag nu låtit negativ till boken så har den vissa stunder en humor mitt i allt det sorgsna som gör den väldigt intressant och lyfter boken. Jag vet att många tycker väldigt mycket om boken så den kan säkert vara värd att läsa, men jag blev som sagt en aning besviken.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


En gratisdesign av:

jennyjanssons.com

Bilder i headern från weheartit.com


RSS 2.0
Ladda ner en gratis bloggdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!