Originaltitel: Daddy-Long-Legs

Författare: Jean Webster

Land: USA

Sidor: 239

År: 1912

Baksidestext:

Kära Pappa Långben!

Jag älskar college och jag älskar er, som skickade hit mig. Jag är mycket, mycket lycklig och jag är så uppskärrad varenda ögonblick att jag knappt kan sova. Ni kan inte tänka er hur olika det här är barnhemmet. …

Boken består av den föräldralösa Jerushas personliga och humoristiska brev till sin anonyma välgörare, som hon kallar Pappa Långben. Hon beskriver sina upplevelser och tankar, sin aptit på livet efter alla åren på barnhemmet.

Omdöme:

Temat på bokcirkelonline denna månad var brevroman och boken som fick flest röster heter Pappa Långben av Jean Webster. Jag hade faktiskt aldrig hört talas om denna bok tidigare och blev otroligt förvånad över att det var en klassiker. På biblioteket fanns boken inte ens i de vanliga hyllorna utan i ett låst rum så att personalen fick hämta den åt mig. Mycket spännande tyckte jag!

Jag blev hur som helst väldigt överraskad av denna bok som handlar om Jerusha som blir skickad från ett barnhem till ett college när hon är 16 år. Det är en av barnhemmets styrelseledamöter som vill förbli anonym som väljer att betala hennes skolgång med det enda kravet att hon varje månad skriver brev till honom och beskriver vad hon lär sig och vad hon hittar på i skolan.

Det är fascinerande att en bok som egentligen inte har någon vidare handling kan bli så omtyckt, för den handlar enbart om hennes vardag och känslor, men jag fastnade på en gång. I och med att boken är skriven i brevform är varje kapitel kort och därmed flyter läsandet på ordentligt. Jag gillade den här boken och kan rekommendera den. På biblioteket stod den på barnavdelningen men eftersom vi får följa henne från 16-22 år så tycker jag att boken är felplacerad och passar bättre till äldre.

Jean Webster som har skrivit boken är tydligen brorsdotter till Mark Twain och gav ut denna bok 1912, 4 år innan hon dog 40 år gammal i barnsäng.