Originaltitel: Röda Rummet

Författare: August Strindberg

Land: Sverige

Sidor: 320

År: 1879

Baksidestext:

August Strindberg var 30 år gammal, då han skrev Röda Rummet, den första moderna svenska romanen. Spirituellt, målande, med ett rikt nyanserat språk – något alldeles nytt i svensk prosa – svingar författaren satirens gissel över tidens samhälle. Pressen, teatern, kyrkan, välgörenheten, riksdagen, ämbetsverken, affärsvärlden, försäkringsväsendet är några av de företeelser som drabbas av hans vassa penna. Enastående i vår litteratur är inledningskapitlets skildring av utsikten från Mosebacke, där Strindbergs skarpa iakttagelseförmåga ingår en lysande förening med hans geniala stilkonst.

Omdöme:

Nej nej nej, jag kan på riktigt inte förstå hur denna bok blivit så hyllad och räknas till en av våra största romaner genom tiderna. Inledningskapitlet som ska vara så känt och fint hade jag verkligen sett fram emot men redan här tröttnade jag på denna bok. Jag tyckte inte om boken alls. Språket var alltför jobbigt att läsa och handlingen var riktigt tråkig. Bara för att det är en klassiker behöver den inte vara tråkig, det är min mening. Flera av mina favoritböcker räknas som klassiker så det är inte det att jag inte är vad vid att läsa denna typ av böcker. Tyvärr fanns det ingenting i denna bok som jag tyckte om och jag skummade bara snabbt igenom den efter halva boken.