Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

Originaltitel: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag
Författare: Sara Ohlsson
Land: Sverige
Sidor: 299
År: 2011
Baksidestext:
”Jag inser att jag legat naken och tätt intill, varm och yrvaket glad. Och medan jag fnissat av hans kittlande andedräkt har han tänkt att han inte längre vill.”
Olivia är dumpad. John vill inte längre vara ihop och hon fattar inte hur hon ska kunna överleva ensam. Vem är hon utan John, utan det perfekta förhållandet? Är hon verkligen en sån som bara kysser den hon älskar? Eller är det så enkelt som Danijel säger – att man ska skratta när man är glad, skrika när man är arg och ligga när man är kåt?
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag är en träffande, ifrågasättande, het ungdomsroman om att lyssna mer på sin kropp än på ryktena som sprids.
Omdöme:
Vilken underbar ungdomsroman! Flera av de känslor och händelser som utspelar sig i boken kan jag själv minnas tillbaka till när jag var ung. Inte de extrema delarna kanske, men små detaljer. Jag tycker det är fantastiskt att följa Olivias jakt på att hitta svaren på vem hon själv är och vad hon kan göra nu. Jenni som alla pratar så illa om visar att det finns mycket känslor även i henne. Musikens betydelse i vissa situationer älskar jag. Karaktärernas olikheter och att boken känns så verklighetstrogen gör den ännu bättre.
Det här är en riktig bladvändare som jag hade svårt att lägga ifrån mig. Tycker också om de korta kapitlen som gör att man kan ta en paus på var och varannan sida, även om jag egentligen hade velat undvika det. Om man lyckas lägga den ifrån sig så är det en perfekt bok att ha i väskan och läsa på tunnelbanan etc. Underbar bok!

Kartor för vilsna älskande

Originaltitel: Maps for lost lovers
Författare: Nadeem Aslam
Land: England
Sidor: 421
År: 2004
Baksidestext:
Jugnu och hans älskade Chanda är försvunna.
I likhet med så många andra unga par i England levde de tillsammans utan att vara gifta, men i sina pakistanska familjers ögon drog de skam och vanära över hela släkten.
Ryktena om vad som har hänt dem blir allt mer fantastiska, med det dröjer nästan ett halvår innan historien börjar rullas upp. En vinterdag grips Chandas båda bröder, misstänkta för att ha mördat de två älskande.
Jugnus bror Shamas har bott med sin hustru Kaukab i England i många år. Kaukab är rättrogen muslim och känner sorg och vanmakt när hennes tre barn tar avstånd från henne. Hon lever nästan helt utanför det moderna engelska samhället och står för bevarandet av gamla traditioner, seder och bruk. Även så kallade hedersmord?
Det är de unga som vill ha förändring, med de tvingas ofta betala ett fruktansvärt högt pris.
Omdöme:
Den här boken kan säkert vara otroligt bra, men jag hade ingen ork till att läsa denna typen av bok just nu. Om det inte hade varit en bokcirkelsbok så hade jag för tillfället inte ens försökt börja läsa den. Jag läste ca 300 sidor, men de sista 100 bläddrade jag bara fort igenom och läste bara ett par ord per sida. Jag brukar inte läsa på detta sätt men när jag inte hade fastnat för boken över huvud taget på 300 sidor orkade jag helt enkelt inte mer. Kanske kan jag ge boken ett nytt försök någon gång, men nu klarade jag helt enkelt inte av den.
Det jag fastnade för när jag läste baksidestexten är den spännande historien om Jugnu och Chanda, men när jag väl började läsa boken tyckte jag inte att det var i fokus överhuvudtaget, utan det handlade mer om Shamas och Kaukabs liv. Lite synd faktiskt...

Igelkottens elegans
Originaltitel: L´élégance du hérisson
Författare: Muriel Barbery
Land: Frankrike
Sidor: 346
År: 2006
Baksidestext:
Renée Michel är portvakt i en ståtlig fastighet i Paris finare kvarter. Hon är en självlärd älskare av konst, musik, filosofi och litteratur. Hon lever sitt liv diskret bakom en övertygande schablonbild av den vresiga och obildade portvakten med få intressen utöver katten och skräniga teveprogram.
Tolvåriga Paloma Josse bor med sin familj i en paradvåning i samma hus. Hon är brådmogen, överbegåvad och försöker förgäves bete sig som sina jämnåriga. Hon tycker livet är absurt, känner sig oälskad och har bestämt sig för att begå självmord på sin trettonårsdag.
Renées och Palomas vägar korsas när den japanska affärsmannen Kakuro Ozu flyttar in.
Omdöme:
Det var längesedan jag skrattade så mycket under min läsning som jag gjorde till den här boken. Ändå är den inte komisk, inte alls! Det är en allvarlig och mycket filosofisk bok, speciellt Palomas avsnitt. Det är också beklagligt att Madame Michel känner att hon måste visa upp en fasad bara för att hon tycker att den tillhör hennes yrke, men som inte stämmer överens med henne alls. Det som jag inte kunde låta bli att skratta åt är hur mycket Madame Michel anstränger sig för att upprätthålla denna felaktiga bild av sig själv och hennes kommentarer är emellanåt helt fantastiska. Måste också säga det att bokens slut chockade mig totalt och jag vet fortfarande inte vad jag ska tycka om det. Det var egentligen ett bra slut, men det var inte ett slut jag skulle önskat.
Jag tyckte inte alls om titeln och bokens omslag och var lite skeptisk till att läsa boken från början. Vad glad jag är att jag ändå valde att gå på texten på baksidan. Nu kan jag inte annat än att hålla med om att det är en klockren titel på denna bok. Madam Michel har verkligen en igelkotts elegans!
Kan absolut rekommendera denna bok och även filmen Igelkotten som är baserad på boken. Hyrde den igår och tittade och den var faktiskt lika bra som boken!

Fatta eld

Originaltitel: Catching Fire
Författare: Suzanne Collins
Land: USA
Sidor: 319
År: 2008
Baksidestext:
Som segrare av Hungerspelen måste Katniss och Peeta åka på segerturné till alla distrikt. Flickan som trotsade spelets regler har blivit en symbol för den gryende revolten. Därför kräver president Snow äkta kärlek av Katniss och Peeta för att dämpa oron i landet.
Segerturnén blir ett teaterspel på liv och död, ända fram till nästa Hungerspels lottning, då det mest osannolika inträffar.
Omdöme:
Första boken i trilogin var helt fantastisk och jag har verkligen sett fram emot att läsa fortsättningen. Enda från början uppfyller denna bok mina förväntningar och jag blir gång på gång förvånad över vändningarna och det fanns ingenting i boken som jag hade kunnat föreställa mig.
Dock fanns det vissa småsaker som jag saknade för att kunna ge boken en 5:an som den andra. Handlingen gick en aning för fort vissa stunder, speciellt i slutet, och kändes därför inte helt igenomtänkt. Handlingen gav verkligen möjlighet till att spela på känslor, något jag tycker inte alls utnyttjades, vilket gjorde att jag aldrig fick någon känsla eller sympatier för karaktärerna som jag fick i första boken. Annars var boken otroligt bra och jag ska direkt kasta mig över den tredje och sista boken i trilogin!
PS. På torsdag ska jag på smygpremiär av filmen och jag ser verkligen fram emot det. Det jag längtar mest efter är att se hur de lyckats göra Katniss kläder, vilket ska bli extra intressant om det blir en uppföljare och de ska göra ”brudklänningen” ur denna boken!
Doktor Glas

Dikter och prosa 1954-2004
Originaltitel: Dikter och prosa 1954-2004
Författare: Tomas Tranströmer
Land: Sverige
Sidor: 502
År: 2011
Nobelpriset i litteratur år 2011 tilldelas den svenske poeten Tomas Tranströmer ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.
Omdöme:
Årets fjärde nobelpristagare är nu läst, nämligen Tomas Tranströmer och hans samling: Dikter och prosa 1954-2004. Jag kommer inte säga så mycket om denna och anledningen är att jag har väldigt svårt för att läsa dikter. Jag förstår mig helt enkelt inte på dem. Hur jag ska läsa dem. I och med det är det oerhört svårt för mig att uttala mig om hur boken är. Något som är positivt är att jag tog mig igenom hela boken vilket visar på att de var okej för att vara dikter. Samtidigt förstod jag mig inte på dem och kan därmed inte säga om jag rekommendera dem eller inte.
Det blev ett väldigt luddigt inlägg det här, men jag ville egentligen bara säga att jag läst denna bok. Många säger att han är otroligt duktig och det säger jag inte emot. Otroligt kul att han fick Nobelpriset i alla fall!
Svindlande höjder
Originaltitel: Wuthering Heights
Författare: Emily Brontë
Land: England
Sidor: 362
År: 1847
Baksidestext:
Heden, kärleken och döden är de tre storslagna teman som smälter samman till en enhet i denna klassiska roman. Emily Brontë framlevde sitt korta liv i så gott som fullständig avskildhet från världen. Men dessa tre kände hon: heden – vild, vindpinad och fantasieggande – låg inte långt från hemmet, prästgården i Haworth, kärleken hade hon god tid att drömma om, och döden var hennes granne, prästgården omgavs på tre sidor av kyrkogårdens gravvårdar. Man kan tycka att hennes utsikt mot världen var begränsad, men säkert är att denna gåtfulla författarinna, som aldrig upphört att intressera litteraturforskarna, med sin intuitiva författarbegåvning i Svindlande höjder skapade en av världshistoriens stora romantiska berättelser.
Omdöme:
Så länge som jag har gått och funderat på att läsa denna bok! Tack finaste Emma att du tog tag i det åt mig och köpte boken till mig i födelsedagspresent. Ändå tog det ytterligare ett halvår innan jag öppnade den. Tänk att jag missat en sådan bra klassiker så länge! Klassiker kan vara ganska sega och tråkiga, denna är absolut ett undantag!
Historien om Heathcliff och Catherine är verkligen en klassiker, men däremot kan jag inte hålla med alla dem som menar att den är romantisk. Snarare tycker jag att den är sorglig och gör Heathcliff till ett riktigt monster. Under läsningen finns det knappt en gång som jag tycker synd om honom utan tycker istället att han är avskyvärd. Heathcliff, Catherine, Edgar, Isabelle, Cathy, Linton, Hareton, Joseph och Nelly. Det finns många personer och lika många olika personligheter att möta i denna bok och alla sätter sig i minnet på mig. Vissa med mer positiva bilder än andra.
Hela boken utspelar sig i två hus och på vägen mellan dem, men det händer otroligt mycket där. Det är mycket intriger, mycket känslor, glädje, sorg och frustration. Jag gillade verkligen den här boken och är fascinerad över att Emily Brontë kunde få ihop alla dessa miljöer och olika personligheter då hon själv varit så isolerad i sitt korta liv. En klassiker som jag absolut kan rekommendera!