Originaltitel: All My Friends Are Superheroes

Författare: Andrew Kaufman

Land: Canada

Sidor: 108

År: 2003

 

 

Baksidestext:

 

Tom är den enda vanliga killen i Torontos superhjältekretsar. Han förälskar sig i Perfektionisten, vars superkraft är att hon kan göra allt perfekt. Men på deras bröllop blir hon hypnotiserad av sitt svartsjuka ex, Hypno, att tro att Tom är osynlig. Inget han gör kan få henne att se honom.

 

Sex månader senare är Perfektionisten säker på att Tom har övergivit henne, så hon är å väg att flytta till Vancover. När hon kliver på planet vet hon inte att Tom finns vid hennes sida. Han har bara till dess planet landar på sig att övertyga henne om att han är där, annars kommer han att förlora henne för alltid.

 

Omdöme:

 

För att få tillbaka min läslust har jag plockat ut ett par korta böcker ur bokhyllan för att komma in i läsningen på ett enkelt sett och inte fastna med någon tegelsten det första jag gör. En av dessa böcker var Alla mina vänner är superhjältar och inatt när jag vaknade i soffan ganska utvilad tog jag med boken in till sängen och skulle bara läsa ett par sidor. Efter 60 sidor och halva boken lade jag den ifrån mig för att sova vidare. Så fort jag vaknade idag fortsatte jag tills boken var utläst.

 

Boken är så otroligt annorlunda, inte lik något jag tidigare läst. Superhjältarna är inte som man kanske föreställer sig dem. De är inte superhjältar i den bemärkelsen att de räddar människor i nöd och tar fast skurkar. Istället är det personer som var och en har en speciell gåva, superhjältekraft, som kännetecknar deras namn. Som Hypno ovan kan hypnotisera folk, Perfektionisten är såklart en perfektionist och Superkollen har naturligtvis superkoll på allting som händer.

 

Jag gillade denna bok otroligt mycket och det beror dels på att den är så annorlunda, men också att den är otroligt underhållande, samtidigt som den är sorglig och tänkvärd och väldigt lättsam. Jag kan absolut rekommendera denna tunna bok!

 

 

Förra året körde jag otroligt många utmaningar bara för att läsa något nytt, något jag kanske inte annars brukar läsa och visst, jag klarade inte alla utmaningar men jag läste mycket nytt vilket var otroligt skoj! Men, i slutet av året kände jag att jag helt tappade läslusten då jag bara hade böcker kvar i utmaningarna som jag inte var jättesugen på och därför blev det att jag knappt läste någonting. På grund av detta har jag bestämt mig för att bara ha två utmaningar i år.

 

Det första är att jag INTE ska hoppa på någon annan bokutmaning eller på annat sätt tvinga mig till någon läsning som jag egentligen inte vill göra. Jag ska bara läsa sådant som jag verkligen vill läsa för stunden!

 

Det andra är att ha färre olästa böcker i bokhyllan i slutet av året än vad jag har just nu. Jag har köpt många böcker på senaste tiden som jag tyckt verkar otroligt bra men sedan har jag läst biblioteksböcker istället eller inte läst något. Jag kan inte ge mig själv köpförbjud när det kommer till böcker för jag fullkomligt älskar att köpa nya böcker! För mig är de inte bara underhållning utan de är också fantastisk inredning och för mig känns böcker hemtrevligt. Jag går ofta in på mitt kontor och bara sätter mig och läser bokryggarna i bokhyllorna eller tar ut ett par stycken och läser baksidan och funderar på vilken bok jag ska läsa framöver.

 

Under helgen har jag färdigställt mitt exceldokument jag påbörjade för länge sedan där jag har alla mina böcker. När jag nu är klar ser jag att jag har 453 böcker stående i mina bokhyllor (då har jag inte räknat med en del faktaböcker, min pojkväns böcker han har i sin bokhylla eller barnböcker). Skrämmande nog kom jag fram till att av alla dessa böcker är det 292 böcker som är olästa! Det är en helt sjuk siffra och då har jag ändå precis rensat undan vissa böcker som jag vet att jag aldrig kommer att läsa för att göra mer plats. Det betyder alltså att jag har 292 böcker som jag VILL läsa här hemma! Förra året läste jag 55 böcker och håller jag samma takt framöver kommer det ta 5,5 år för mig att läsa de jag har här hemma om jag inte köper något nytt. 

 

Någon kanske blir upprörd nu om de räknar ut att jag "bara" har 161 lästa och därmed fler olästa böcker. Anledningen till detta är att jag nyligen rensade bort de böcker som jag aldrig skulle läsa igen och som jag inte tyckte om så att jag inte heller skulle rekommendera dem till någon av mina vänner. De böckerna finns ingen anledning till att ha hemma stående och ta plats.

 

Alltså, om ett år ska jag ha mindre än 292 olästa böcker här hemma. Förhoppningsvis till och med mindre än 250. Vi får se hur det går men jag hoppas att dessa två "utmaningar" gör att jag får tillbaka min läslust och att det blir ett fantastiskt läsår!

Här kommer jag att uppdatera med vad jag har läst under 2013:

 

1. 100113 Richard Yates: Revolutionary Road

2. 120113 Andrew Kaufman: Alla mina vänner är superhjältar

3. 150113 Mitch Albom: Tisdagarna med Morrie

4. 180113 Richard Carlson: Hetsa inte upp dig över småsaker

5. 240113 Linn Ullmann: Nåd

6. 240113 Felicia Feldt: Felicia försvann

7. 310113 Kami Garcia & Margaret Stohl: Beautiful creatures

 

Innan jag går vidare in i 2013 tänkte jag ge ett sista inlägg om min läsning under 2012 och det är lite siffror.

 

Så här har min läsning under året sett ut. Flest lästa böcker var det i augusti och det var också då jag hade som mest semester. Mars var också en bra månad av någon anledning. Jag hoppas på ett ännu bättre 2013!

 

34 av de böcker jag läste var skrivna av kvinnor medan 20 böcker var skrivna av män. Jag läste också en bok som var skriven av en man och en kvinna. Även om det är betydligt fler kvinnor är det fler män än vad det varit tidigare år så jag är nöjd med denna fördelning. Men, jag har inte haft något mål av att ha en jämn fördelning mellan könen och kommer inte ha det framöver heller, det är mer intressant att se hur statistiken ser ut.

 

 

Något som jag själv blivit lite förvånad över är att jag har läst så stor del biblioteksböcker med tanke på alla olästa böcker jag har hemma i bokhyllan som jag bara längtar efter att läsa. Mycket av detta beror på utmaningar som pockettopplistan där jag varit lite osäker på vissa böcker och då hellre lånat dem. De senaste åren har jag enbart lånat kurslitteratur på biblioteket så det är en klar förbättring där.

 

 

Den övervägande delen av de böcker jag läste var skrivna av svenska författare. Därefter kom böcker från USA och England och övriga kom från olika länder.

 

 

Det sista jag tänkte visa var min fördelning av betyg där jag har delat ut flest 3:or och 4:or. Jag är lite förvånad över att det varit så många 1:or och 2:or som det ändå har varit. Även detta beror på alla de utmaningar jag försökt fullfölja då jag kanske inte valt alla böcker för att jag vill läsa dem utan för att jag borde läsa dem.

 

Sex stycken 5:or har jag delat ut under året:

- Hungerspelen av Suzanne Collins

- Twilight av Stephanie Meyer (som jag läste om för tredje eller fjärde gången)

- Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sarah Ohlsson

- Kommer aldrig mer igen av Hans koppel

- Jellicoe Road av Melina Marchetta

- Filmberätterskan av Hernan Rivera Letelier

 

Vissa av dem kommer jag inte ihåg som så fantastiska så här i efterhand och istället är det vissa böcker som jag "bara" gett en fyra som jag istället minns som fantastisk men jag vill behandla alla böcker lika och sätter betyget direkt efter jag läst ut den.

 

Nu känner jag mig redo att släppa 2012 och börja skriva om det nya året!

Originaltitel: Life of Pi

Författare: Yann Martel

Land: Kanada

Sidor: 351

År: 2001

 

 

Baksidestext:

På stilla havets oändliga, blå och solglittrande yta guppar en ensam livbåt. Ombord finns en hyena, en orangutang, en drygt två hundra kilo tung bengalisk tiger – och så Pi, en sextonårig indisk pojke. De är de enda överlevande efter nattens oväder då fartyget de reste med förliste och försvann ner i djupet.

 

Det här är Pis berättelse om ändlösa dagar och nätter till havs. En berättelse fylld av äventyr och spänning, hopp och förtvivlan, triumfer och grymma nederlag. En berättelse om hur en resa som slutar i tragedi blir början på en annan resa; en fantastisk och omstörtande färd över ett världshav men också genom en människas inre och det universum av livsfrågor hon bär inom sig. En berättelse om livet självt.

 

Omdöme:

 

Den här boken har säker stått oläst i min bokhylla i tio år, men nu när jag såg att den skulle bli film var jag tvungen att läsa den innan jag går och ser filmen. Enligt mitt tycke var bokens början väldigt bra där det första fanns en massa spännande tankar om djur på zoo och sedan diskussion om de olika världsreligionerna. Det var både intressant och oerhört tänkvärt. Tyvärr höll det inte mer än ca 100 sidor in i boken för när Pi och tigern sedan tillbringa resten av boken tillsammans på en båt tröttnade jag. Vissa delar var fortfarande intressanta men i längden blev det för långtråkigt enligt min smak. Men jag ska försöka gå och se filmen så snart som möjligt för jag är oerhört intresserad av att se hur de gjort för att få det att vara intressant filmen igenom.

 

Originaltitel: Harens år

Författare: Arto Paasilinna

Land: Finland

Sidor: -

År: 1975

 

 

Baksidestext:

Journalisten Vatanen lever i ett vakum av tristess, alkoholism och äktenskapliga bekymmer när han reportagebil kör på en harunge och ödet utser honom att rädda den till livet. Med den sargade harkroppen i sina händer överväldigas Vatanen av känslor, så starka att det inte bara tränger undan hans leda och uppgivenhet utan också förmår honom att slita banden till det vardagsliv, låst av rutiner, som är tristessens upphov. I en känsla av befrielse ger sig Vatanen med haren i famnen ut på en odyssé i det finska landskapet. Förenade av ett ömsesidigt beroende hamnar de i dramatiska situationer, som en förödande skogsbrand och en militärmanöver som utvecklas till dödligt allvar. Efter att ha förirrat sig över gränsen till Sovjetunionen fängslas de, och därmed blir historiens upplösning lika överraskande som dess förlopp.

 

Arto Paasilinnas roman är ett fascinerande yttre och inre äventyr, en mötesplats för psykologisk romankonst, levande naturskildring och folklig skröna.

 

Omdöme:

Jag har haft en riktig lässvacka under sista kvartalet och mycket beror på att jag lyckades hitta otroligt många dåliga böcker som jag bara önskade skulle ta slut någon gång. Harens år var en av dessa böcker. Jag har hört oerhört mycket bra om Arto Paasilinna och har därför längtat efter att läsa något av honom. Att följa en hare en hel bok var dock inget för mig… Jag får ge en annan av hans böcker en chans istället.

 

 

Originaltitel: Änglar, finns dom?

Författare: John Einar Åberg

Land: Sverige

Sidor: -

År: 1955

 

 

Baksidestext:

Änglar, finns dom? är en sommarlätt komedi som handlar om två ungdomars kärlek och ambitioner.

 

En ung banktjänsteman hittar ett utmärkt sätt att skaffa sig information om intressanta aktieaffärer, vilket leder vidare till lyckosamma fastighetsaffärer. När han sedan blir häftigt förälskad i den motsträvige och aggressiva gamla amiralens vackra dotter, ställs han inför helt nya prövningar. Men även här visar han sig besitta väl användbara talanger…

 

Omdöme:

Nej fy, denna bok var absolut inget för mig. Jag lyssnade på den som ljudbok med Christina Schollin som uppläsare och jag klarade inte av den. Önskade bara att den skulle ta slut och nu i efterhand minns jag ingenting av denna bok. Absolut inte någon bok som jag rekommenderar.